Landscape of visions: the Ekolsund manorial estate, Sweden

Åsa Ahrland

doi:10.32028/exnovo.v4i0.370

Authors

Åsa Ahrland Department of Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala

DOI:

https://doi.org/10.32028/exnovo.v4i0.370

Keywords:

Designed landscapes, conservation, layers of history, cultural and natural values, Sweden

Abstract

Parks and gardens are characterized by constant change and the need to be continuously managed and recreated. Over time, layers of history are built up, reflecting artistic and human ideals, socio-economic factors, technology and practices from different periods. Designed landscapes are archives and often have significant levels of biodiversity. One example is the Ekolsund manorial estate in Sweden, laid out in the seventeenth century in a large-scale project. Buildings, gardens and parks formed part of an overall architectural composition, where representation and display were key elements. With its audacity and grandeur, Ekolsund represents a new approach to landscape design in Sweden. The later development includes an early attempt by King Gustavus III to create landscape gardens and, during the era of capitalist owners, the planting of arboreta. Despite favourable conditions for a restoration of the seventeenth-century designed landscape, this paper argues for a holistic approach, where visions and actions of different agents - that together have shaped Ekolsund - are the foundation. Where cultural and natural values complement each other, requiring collaboration between research disciplines and the cultural heritage and nature conservation sectors.

References

Bengtsson, V. & R. Harris, 2013. Trädvårdsplan för Ekolsunds slottspark i Uppsala län, Pro natura, Urban Forestry (Bury St Edmunds) Arborists and Landscapers. Accessed 31 Oct 2018. http://www.pro-natura.net/publikat-filer/Rapport%20Ekolsund_130703_slutversion_med%20kartor.pdf.

Björklund, A., 2014. Det medeltida Sverige Bd 1 Uppland. 10 Tiundaland: Håbo härad, Sigtuna stad. Stockholm: Riksarkivet.

Dahl, P., 1995. Svensk ingenjörskonst under stormaktstiden: Olof Rudbecks tekniska undervisning och praktiska verksamhet. Diss. Uppsala: Univ.

Ekolsunds Slott 2018. Accessed 4 Nov 2018. http://www5.ekolsundsslott.se/.

Ekolsunds Slott 2019. Accessed 22 Nov 2019. https://www.ekolsundsslott.se/.

Ellehag, C., 2003. Jean de la Vallée: kunglig arkitekt. Lund: Signum.

Fischerström, J., 1951. En gustaviansk dagbok: Johan Fischerströms anteckningar för året 1773.

Stockholm: Lagerström.

Hedvig Elisabet Charlotta, 1908. Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok 1, 1775-1782. [2 Ed.]

Stockholm: Norstedt.

Hennings, B., 1935. Gustav III som kronprins. Diss. Stockholm: Högskola.

Hennings, B., 1967. Gustav III, [New Ed.], Stockholm: PAN/Norstedt.

Hernmarck, C., 1964. Ekolsunds trädgård, in: S. Ulfsparre, B. Lybe rg & B. Gyllensvärd

(eds), Festskrift tillägnad Carl Kempe 80 år: 1884-1964. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 517-538.

Karling, S., 1931. Trädgårdskonstens historia i Sverige: intill Le Nôtrestilens genombrott. Stockholm:

Bonniers.

Karling, S., 1971-73. Johan Hårleman, in: Svenskt biografiskt lexikon (SBL) Bd 19, 592-596.

Länsstyrelsen Uppsala län , 25 Nov 2016. Accessed 6 Nov 2018. file:///C:/Users/asaahr/

Downloads/Hj%C3%A4lstaviken%20beslut%20161125%20och%20regeringsbeslut%20

%20(2).pdf.

Lantmäteristyrelsens arkiv: Husby-Sjutolft socken Ekholmssund eller Ekolsund 1,

Ägomätning 1725, B29-2:1. Accessed 11 Oct 2018. https://historiskakartor.lantmateriet.

se/historiskakartor/show.html?showmap=true&archive=LMS&nbOfImages=11&sd_

base=lms2&sd_ktun=4c4d535f4232392d323a31.

Lantmäteristyrelsens arkiv: Husby-Sjutolft socken Ekholmssund eller Ekolsund 1,

Laga skifte 1912, B29-2:2. Accessed 8 Nov 2018. https://historiskakartor.lantmateriet.

se/historiskakartor/show.html?showmap=true&archive=LMS&nbOfImages=42&sd_

base=lms2&sd_ktun=4c4d535f4232392d323a32&p=3

Rikets allmänna kartverks arkiv: Ekonomiska kartan 1951, Husby- Sjutolft J133 11H3h53

Accessed 8 Nov 2018. https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?showmap=t rue&archive=RAK&archive=RAK&sd_base=rak2&sd_ktun=52414b5f4a3133332d31314833683533.

Lazarus [pseud. C. F. Lindahl], 1905. Svenska millionärer: minnen och anteckningar. Vol. 10. Stockholm.

Lundquist, K., 2000. Johan Hårleman, in: T. Andersson, T. Jonstoij, Tove & K. Lundquist (eds), Svensk trädgårdskonst under 400 år. Stockholm: Byggförlaget, 62-71.

Magnusson, G., 2008. Bergslagen, in: U. Sporrong & L. Wastesson (eds), Sveriges Nationalatlas Stockholm- Mälarregionen, Gävle: Kartförlaget, 61-66.

Mogren, M., 2009. Globalisering, plantager och landskapsförändringar i kolonialtidens Ceylon (Sri Lanka), in: M. Mogren, M. Roslund, B. Sundnér & J. Wienberg (eds), Triangulering: historisk arkeologi vidgar fälten, Lund: Institutionen för arkeologi och antikens historia. Lunds Universitet, 173-203. Accessed 31 Oct 2018. http://lup-lub.se/record/1056483.

Nitzelius, T., 1962. Ekolsunds arboretum och barrträdskollektion. Lustgården: 5-56.

Noldus, B., 2005. Trade in good taste: relations in architecture and culture between the Dutch republic and the Baltic world in the Seventeenth Century. Zugl.: Diss. Utrecht univ., 2002.

Olausson, M., 1993. Den engelska parken i Sverige under gustaviansk tid. Diss. Uppsala: Univ.

Olausson, M., 1997. Trädgårdskonsten, in: G. Alm (ed.), Signums svenska konsthistoria (Bd 6) Barockens konst, Lund: Signum, 158-187.

Olausson, M., 2000. Tradition och förnyelse i trädgårdskonsten, in: M. Olausson & R. Millhagen (eds), Carl Hårleman. Människan och verket. Stockholm: Byggförlaget, 126-145. Riksantikvarieämbetet 16 Jan 1969. Accessed 15 Oct 2018. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa?dokumentId=21000001823432&thumbnail=false.

Riksarkivet (RA), Clas Totts samling E 5796.

Seton, B. G., 1941. The House of Seton. A study of lost causes. Edinburgh: Lindsay and Macleod.

Söderberg, B., 1967. Ekolsund, in: A. S. Svensson & S. T. Kjellberg (eds), Slott och herresäten i Sverige: ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk. Uppland 1. Malmö: Allhem, 139-167.

Tham, W., 1850. Beskrifning öfver Upsala län. Stockholm: Bagge.

Ulrich, L. & E. Ulrich, 2016. Journaux personnels polyglottes des soeurs Ulrich tenus au Palais royal de Stockholm, à Djurgården et dans la province, de 1830 à 1855. Choix et commentaires de Margareta Östman. Stockholm: Romanska och klassiska institutionen, Stockholms universitet. Accessed 31 Oct 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139837.

Ulväng, G., 2017. Manor-house building and economic growth in Sweden in the eighteenth and nineteenth centuries, in: K. Heck, S. Bock & J. Olschew ski (eds), Schlösser und Herrenhäuser der Ostseeregion: Bausteine einer europäischen Kulturlandschaft. Schwerin: Thomas Helms Verlag, 41-68.